moralfjant

ung & uppkäftig genushäxa

Att ogilla svordomar är att vara präktig, uppblåst och klassförtrycks-bevarande

Kategori: Sån är jag

Ååh Hannah Lemoine återigen lyckas du få ner mina tankar på pränt på ett sjukt bra sätt. Kursiverade texten stjälad från na.

Att använda svordomar är inte per automatik dåligt. Det är dåligt när vi börjar använda svordomar mot varandra. När det blir vardag att säga “din morsa är en hora” och liknande. Då är vi nämligen ute i att förstärka förolämpningar. Men alltså, det är ju inte orden i sig det är ett problem med i det läget. Det är att vi i dessa fall använder dem emot varandra – som ett sätt att trycka ner varandra. En härskarteknik, helt enkelt.

Men att förpassa detta problem till att handla om svordomar är missriktat. För det är inte där problemet ligger. Det ligger i bristande respekt för medmänniskor. Och DET kommer vi inte ifrån oavsett hur mycket vi bannlyser “fula ord”.

Kontentan nu? Det är en jävla medelklass-idé att tycka att svordomar är dåliga att använda, oavsett hur det görs. Att tycka att själva orden i sig själva står för något per automatik negativt. Och det är något inlärt. Det är något vi fått lära oss, av föräldrar, av skolan, av samhället i stort. Och det är en så tydlig markering gentemot “lägre klasser” så jag blir helt matt av det.

Och detta, förstår ni, är oerhört provocerande att säga. Till någon som är uppvuxen i dessa förhållanden. Som är uppvuxen och lärd ett eller annat om hur man “bör” tala. Som om orden i sig är relevanta. De flesta svordomar vi har i svenska språket baseras på gamla kristna värderingar om att vi inte ska åkalla satan. Knappast något vi är speciellt rädda för nowadays. Thus: bara tradition. Bara tradition om hur vi bör tala.

Och så mina avslutande kommentarer till det hela:
FITTA

KUK
FAN HELVETE
BAAAAJS SPERMA FITTSAFT RÖVSVETT 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: