moralfjant

ung & uppkäftig genushäxa

Jag röstar på F! i höst!

Kategori: Sån är jag

Gör det du också!
 
Gudrun Schyman övertygade mig i fredags (på ett homeparty). Innan va jag typ "ameeen Vänsterpartiet dååå, vi måste taktikrösta vill inte riskera blå regering igen och dessutom är ju dom feministiska" men ångrat mig angående detta nu. Ett parti med huvudfokus på feminism, anti-rasism (makt, struktur, förtryck överlag) behöver få massor av röster ba för att dom andra partierna ska ta dessa frågor på allvar. 
 
Vad som räknas som politik måste breddas. Därför ska jag rösta på F!. Dom kan få samma effekt för jämställdhetsfrågor som miljöpartiet fick för miljöfrågor förut - att fler börjar ta det på allvar. 
 
 
 

Snälla personer förtrycker också

Kategori: Feminism och genus

Hej! Du upprätthåller förtryck, på nåt sätt. Jag lovar. Fast du vill nog inte inse det. Du vill ju se dig själv som en genomsnäll person som bara gör gott här i världen. Sluta med det.

Wdarknessfalls tar upp flera exempel på hur snälla människor förtrycker andra, helt omedvetet. Hon skriver också om hur jobbigt det är för människor att inse detta (utdrag från hennes inlägg är kursiverat nedan). 

Personer som resonerar såhär om icke-privilegierade grupper definierar sällan sig själva som misogyna, rasistiska, homofobiska, transfobiska, fettskammande osv. Deras självbild brukar vara: snäll och rätt trevlig person som vill andra väl.  Står absolut inte på någons fot med flit och blir faktiskt jätteledsen och upprörd om någon påstår att de gör det ens omedvetet. De tycker själva att de är empatiska och jag har hittills inte hört någon person med dessa åsikter vara emot jämlikhet. Det är väl SJÄLVKLART att vi ska ha jämlikhet, brukar de säga med en sårad ton. Jag vill bara att folk ska ta mer EGET ansvar över sin situation. Man VÄLJER faktiskt vilket liv man vill leva och det är väl inte MITT fel att så många väljer så dåligt?

Nu skulle man kunna tro att jag inte kan förstå hur de här personerna resonerar och att jag därför dömer dem och tror att jag är en mycket bättre och GODARE person för att jag har kommit till så mycket bättre och FINARE insikter. Men då tror man fel. Jag har nämligen resonerat så här själv (på ett ungefär iaf). Jag har varit rasistisk och homofobisk och fettskammande och skuldbelagt mina medsystrar. Och inte en enda gång tyckte jag att jag var de där sakerna. Näe, jag var minsann snäll och god och omtänksam. En jättebra vän faktiskt. En bra mamma och fru. Så hur skulle jag kunna vara alla de där otrevliga, osympatiska sakerna? INGEN vill ha en dålig självbild. Inte ens psykopater, om jag förstått den problematiken rätt. Vi människor är beredda att gå ganska långt för att försvara vår självbild för det är så JÄKLA jobbigt och smärtsamt att upptäcka att den inte stämmer överens med verkligheten.

 

Hur vi vill se oss själva:

 

Jag kan bara hålla med henne. Det är smärtsamt att inse att JAG, jag som ju alltid vill andra människor väl, ibland beter mig osympatiskt och rentav förtryckande. Det är så skönt att bara vifta bort dom tankarna och slippa se den inte så goda delen av mig själv. Jag vill inte konfronteras med att jag gör fel! Så när nån säger att jag är rasistisk är det väldigt lätt hänt att jag försöker komma med argument om varför jag inte är rasistisk. Jag försöker fly undan en jobbig självrannsakan. Det är inget konstigt, vi alla gör så, men du måste förstå att om du är ovillig att rannsaka dig själv på riktigt så kommer du för alltid fortsätta att kränka och förtrycka andra (helt omedvetet).

Nu tänkte jag testa din självrannsakningsförmåga lite. Jag kommer anklaga dig för något och du ska i huvudet formulera ett svar till mig.

 

 
 
Låt mig gissa vad du tänkte. Du kom på flera argument till att du INTE var rasistisk, att du INTE förtryckte kvinnor, och att du INTE kränker transpersoner. Du känner dig faktiskt lite påhoppad och sårad över dessa "orättvisa anklagelser". Har jag rätt?
 
Om du kommit på argument för att du INTE förtrycker, så har du en helt normal självrannsakningsförmåga. Jättevanlig, men jävligt skadlig. Genom att du, och andra, hela tiden försöker bortse från hur du själv upprätthåller en skev världsordning så underlättar du för den skeva världsordningen att fortsätta. Privilegierade personer som inte är motarbetar sina privilegier upprätthåller förtrycket. The hard truth. 

MEN VAD VILL HON ATT JAG SKA GÖRA EGENTLIGEN!!!? Tänker du kanske. Jo, jag skulle vilja att du istället försökte komma på massor med argument som stödjer mina "anklagelser". Jag vill att du ska anstränga dig fett hårt för att komma på hur, när och på vilket sätt du är rasistisk, kvinnoförtryckande, transfobisk, klassföraktande m.m. Allra helst vill jag att du aktivt ska söka upp informatiom om hur rasism/sexism/vilken-ojämlikhet-som-helst tar sig uttryck och hur vanliga människor (du!) stödjer den världsordningen. Så att du kan försöka undvika att förtrycka folk. 

Om du inte vill att förtryck och ojämlikhet i världen ska finnas så måste du inse dina privilegier. Och du måste våga erkänna att du själv är delaktig i att den skeva världsordningen fortsätter. Om du inte förstår vad jag menar när jag säger att du har privilegier och att du förtrycker, så snälla läs det här inlägget där jag förklarar det hela. GÖR DET SNÄLLA! 

 

P.S Det går att se sig själv som en superbra människa och ändå försöka se hur en upprätthåller förtryck. Liksom, finns knappast nån mer självgod människa än mig ;)

Offer för sexuellt ofredande bär ingen skuld och heller inget ansvar!

Kategori: Våldtäkt, sex och sånt

Ibland händer det att någon säger något dumt. Typ att kvinnor borde tänka på att inte bli för fulla, klä sig för utmanande, vara ute för sent på kvällen, vara nära män osv osv osv med hänvisning till att hon utsätter sig för risk att bli sexuellt trakasserad. Att hon faktiskt har lite eget ansvar att se till att inget händer henne.
 
Denna typ av resonerande och argumentation är ingenting annat än gammal hederlig victim-blaiming (skuldbeläggande av offer) och en vanlig del i våldtäktskulturen. Men om en påpekar det för personen som sagt det där dumma om eget ansvar så är det sannolikt att hen vägrar erkänna att hen skuldbelägger offret. Hen kanske försvarar sig med att hen tycker att det ändå är förövaren som gör mest fel helt klart och att hen inte menade att lägga skuld på offret, att hen tycker att skuld och ansvar är två helt skilda saker. Fast vettu, det spelar inte så stor roll att du menar väl när du i samma vända hävdar att kvinnor måste ta ansvar för att inte utsättas för ofredande. Du skuldbelägger vare sig du menar det eller inte.
 
För om du hävdar att en kvinna har eget ansvar i att inte utsätta sig för risker, så blir andemeningen att en kvinna som ändå utsätter sig för dessa risker inte har tagit sitt ansvar. Och då skuldbelägger du henne för att inte ha tagit sitt ansvar, antingen direkt genom att säga att hon gjorde fel eller indirekt genom att hävda att det är rätt att ta eget ansvar genom att göra eller inte göra vissa saker. SLUTA MED DET!
 
Ja, det finns vissa grejer en kvinna kan göra som ökar risken för att bli våldtagen. Typ umgås med män, dricka alkohol, gå på många fester osv osv men det är INTE kvinnors ansvar att undvika allt detta för att slippa bli ofredade. Herregud isåfall så kan en ju hävda att kvinnor som lever i extremt kvinnofientliga länder inte borde gå utanför hemmet alls pga det ser ut så i samhället att då blir dom nog utsatta, och går dom ändå ut tar dom inte sitt ansvar. Eller att mobboffer borde ändra sitt sätt att vara eller så ut så att dom slipper bli mobbade. Resonemanget är så sjukt! Skulden ligger aldrig hos den som utsätts, inte ens en yttepyttedel av den. Oavsett om hon druckit sig redlöst berusad och klätt av sig naken i ett rum med massor av män. All skuld, och allt ansvar, ligger på förövaren. 
 
Däremot kan en informera om risker på ett schysst sätt. Detta är vad jag skulle säga till min potentiellt framtida 18-åriga dotter som vill åka med sina buddies utomlands till ett partyställe och go crazy:

Fan va kul det låter, det tycker jag absolut ni ska göra! [fortsätter peppa och uppmuntra förslaget i en halvtimme]. Ni kommer få skitkul, det finns bara en grej som oroar mig lite och som jag känner att jag måste få säga. Det är ju helt sjukt att det är så men ofta på såna där partyställen så råkar tjejer ut för hemskheter. Typ att nån slemhög lägger en drog i deras dricka, eller att man själv kanske blir väldigt full och nåt äckel utnyttjar ens sårbarhet. Det är aldrig ditt fel om du skulle bli utsatt för nåt, det spelar ingen roll vad du har på dig eller hur mycket du druckit eller hur du betett dig! Men för din egen säkerhets skull kan det va bra att tänka på att inte ta emot drinkar från främlingar och alltid se till att ingen av er går ensam någonstans när ni är fulla. Eller vad tänker du?
 
Ser ni, det går att informera om risker på ett icke-skuldbeläggande vis! Det handlar om att göra det tydligt att det inte är hennes ansvar att minimera riskerna, utan något hon gärna kan göra för att kompensera för skevheter i omgivningen. 

Bästa stället att tänka på

Kategori: Sån är jag

Det finns vissa tillfällen när hjärnan fungerar som bäst. För mig är det tyvärr aldrig i den situation då jag faktiskt ska prestera, typ när jag sitter och ska skriva den där tentan eller lösa den där arbetsuppgiften. Nä, faktum är att det finns vissa speciella platser där jag kläcker typ alla mina briljanta ideér. 
 
TOPP FYRA - tillfällen när dom bästa ideérna uppkommer:
 
1. När jag bajsar hemma (nr 1 är nr 2 haha!)
2. När jag duschar hemma
3. På bussen
4. I sängen innan jag ska somna

Observera att vid 3 tillfällen (allt utom bussen) så är det fett jobbigt att lyckas skriva ner sina genidrag så jag glömmer dom ju alltför ofta. Määh.
 
Var tänker du bäst?

Det är okej att inte anmäla våldtäkten du utsattes för

Kategori: Våldtäkt, sex och sånt

Jag blir så jävla arg när jag hör talas om att folk försöker övertala våldtäksoffer att anmäla. Dom kanske säger saker som att en måste anmäla för att kunna må bra igen, att det är en del av läkeprocessen typ, eller så säger dom att offret måste se till att andra inte blir utsatta av hens förövare. 
 
Men vettni det är inte våldtäktsoffrets ansvar att se till att förövaren inte våldtar folk. Dessutom kommer en anmälan inte hindra hen från att våldta nån ändå (dom flesta döms ju ämdå inte och är inte som om det skrivs rapist i pannan på dom som döms liksom). Och du vet INGENTING om hur hur offret bäst rehabiliterar sig från våldtäkten. Hen kanske mår bättre av att bara låta det va och slippa gå igenom en rättsprocess där hen dessutom riskerar att bli dåligt bemött och skuldbelagd för att ha blivit utsatt.
 
Sluta uppmana folk att anmäla våldtäkter. Bara sluta. Berätta att möjligheten finns och att du kommer att stötta genom processen men va tydligt med att det är offret som bestämmer hur hen vill göra och att du inte kommer döma hen oavsett vad hen väljer. Det är att vara en fin och stöttande vän. 
 
Sen är det klart att det kan vara väldigt viktigt för många att anmäla våldtäkten, det kan ju faktiskt vara rehabiliterande och ett sätt att ta tillbaka makten. Och det är jättebra att fler våldtäkter anmäls! Det ska vi jobba för på ett strukturellt plan, t.ex se till att våldtäktsoffer blir bemötta på ett schysst sätt och att lagarna görs om så att den som våldtar inte kommer undan så lätt. Vad vi INTE ska göra är att lägga över ansvaret på dom individer som utsatts.
 
Ni som vill berätta om varför ni valt att anmäla/inte anmäla får gärna göra det, men jag kommer inte att tillåta moraliska pekpinnar i hur andra utsatta borde agera.
 

LÅT FLICKOR VARA FLICKOR! STOPPA BARNÄKTENSKAP!

Kategori: Feminism och genus

I Irak så blire troligtvis så att 9åriga flickor lagligt kan giftas bort till äckliga gubbar. Detta + det faktum att en man har rätt att kräva sin hustru på sex = lag som promotar våldtäkt och pedofili. Mysigt. 
 
Och det är ju inte bara i Irak. I så jävla många länder så tvingas flickor axla en alltför tung kvinnoroll. Tänk tillbaka på hur du var när du var 9 år. Jag visste inte ens vad sex var. Eller hur ett hushåll skulle skötas. Vi måste prata om det! Göra nåt! På fn.se/stoppabarnaktenskap kan du läsa om hur du kan engagera dig för att stoppa barnräktenskap. 
 
Jag blir så lack och känner mig maktlös när jag hör om hur tjejer utsätts för hemskheter världen över. Det händer så långt bort så det är lätt hänt att en glömmer hur utsatta våra medsystrar i andra länder är. Men det är så jävla viktigt att vi vägrar blunda. Och jaja, det finns kvinnohat och förtryck här också som vi måste ta itu med - men detta får aldrig nånsin användas som argument för att vi inte ska lägga oss i vad som händer i andra länder. ALDRIG! 
 
Vi får heller inte vara rädda för att se att kulturtillhörighet kan spela roll för hur kvinnohat uttrycks. Om vi möter en utsatt tjej, där det verkar som om hon utsätts för hedersrelaterat våld, kan det va så jävla viktigt att ställa frågor kring släktens kulturtillhörighet. För att få förståelse för vilken typ av förtryck hon utsätts för. Det här är liksom inget löst tyckande från min sida heller utan de tre experter från olika föreningar med fokus på hedersvåld jag mött har sagt just att vi inte får vara rädda att se kulturens betydelse för flickors utsatthet. 
 
 

Vad ska jag ha på min nya banner?

Kategori: Whatever

Jag har lust att göra en ny banner. Könsorganen och sminket känns liksom såååå passé. Det är inte jag längre. Men vad ska jag ha för nåt på bannern? Tips? Sen dröjer det säkert ett halvår innan jag fixar om jag känner mig själv rätt, hatar sånt där hehe.
 
Nån som har förslag på hur min banner borde se ut?

Märtas superhemliga snuskboken - den finaste snoppen i världen

Kategori: Sån är jag

Hej y'all! 

Ibland när jag har tråkigt roar jag mig med att skriva. Just nu härmar jag Bert&Sune-konceptet fast lite mer PK (I hope) och där en tjej har huvudrollen. Märtas superhemliga snuskdagbok. Jag har lagt upp några avsnitt förut, här och här och nu har jag skrivit lite mer som ni ska få granska åt mig!

Om du inte läst dom första avsnittena så gör det innan du läser det här, tips bara ;)

 

Den finaste snoppen i världen

Jag såg Salars snopp idag!

Hela klassen åkte till badhuset idag. Eller alla utom Johanna för hon vill inte gå naken i tjejernas omklädningsrum. Hon har en snopp och hon är rädd att den stränga badhustanten ska säga att hon är i fel omklädningsrum. Man kan vara tjej och ha snopp om ni aliens inte visste det. Förut hette Johanna Johan och alla trodde hon var kille. När höstterminen började i fyran så kom hon in i klassrummet med kjol och ballerinaskor. Hon och vår lärare Torgny berättade tillsammans att hon var en tjej. Alltså att Johanna var en tjej, inte Torgny för han är kille. Eller det tror jag iallafall. Det kan vara svårt att veta om man inte frågar personen.

Men juste jag skulle ju berätta historien bakom Salars söta snopp som jag såg.

Det finns bara en enda tråkig rutschkana på badhuset. Den går ungefär lika långsamt som en enbent sköldpadda. Fast några i klassen brukar ändå alltid tävla om att komma ner först. Salar och Jullan kom till final och om han kunde åka på under 11.3 sekunder skulle han vinna. Alla i klassen stod vid rutschkanans slut och väntade på att Salar skulle åka. Alla hejade högljutt på Jullan, men bara för att hon bitit Jonas i örat när han önskade Salar lycka till. Ingen vill väl riskera att få sitt öra avbitet.

Salar kom ner på 10.7 sekunder. Alla jublade tyst inombords i en sekund. Sedan började alla skratta när Salar kastade sig upp över poolkanten och såg vinnarmallig ut. Han blev först chockad över att bli utskrattad precis efter en prestation värdig Guiness rekord-boken. Sen upptäckte han att något var fel och hoppade snabbt tillbaka i poolen igen. Men jag (och alla andra) hann se hans vackra sockerpinne! Han letade efter sina badbyxor nedanför kanan och var alldeles röd i ansiktet, stackarn. Han fick leta en stund för hans badbyxor var inte lika duktiga racing-åkare som han. Dom kom ner på 23.8 sekunder.

Jag skrev en dikt till hans snopp och funderar på att lägga den i hans skåp imorrn. Fast då kanske han skäms ännu mer och det vill jag ju inte. Såhär går den iallafall:

Du vackra lilla sak
Som sitter fram, inte bak
Jag såg dig idag, det var kul
Du var fin och inte ful
Det var kul att du tittade ut
Snipp, snopp, slut!

Jag bara gråter och gråter

Kategori: Sån är jag

Ligger hemma och tycker synd om mig själv idag pga fett ont i knäet. Tänker att fan vad najs det vore att kolla på en film, men pallar ingen superseriös utan vill ha en mysig. Så jag går in på barnfilmskategorin och väljer en otecknad en som ser cozy ut, med lite lagom övernaturlighet och sånt. Två barn i huvudrollerna. Njuter fram tills det är typ en halvtimme kvar av filmer för vad händer då?
 
ETT AV BARNEN FUCKING DÖR! Asså en av huvudpersonerna! Helt plötsligt! I en barnfilm!!!!!!!!!!!!!!!
 
Åh vad jag grät och nu har det gått en halvtimme sen den tog slut och grinar fortfarande till och från. Klarar inte av mysiga filmer som helt plötsligt blir sorgliga. Det här va fan värre än när Mufasa dog.
 
Är du blödig när du ser på film? Jag gråter till typ alla småsorgliga filmer. Särskilt när folk sjunger av nån konstig anledning. 
 
Chockad och i djup sorg
 

Jag vill att ni fattar att manshat är ofarligt

Kategori: Feminism och genus

JAG VILL BÖRJA PÅ ROLLER DERBY NU!

Kategori: Sån är jag

Jag såg filmen Whip it och den var typ det bästa jag sett på länge! Typ bara massa brudar som dessutom får ha olika personligheter och det görs inte narr av deras utseende utan dom får liksom va...människor typ. Och dom va så coola och hade så roligt och sporten är så brutal och jag är lite kär. 
 
Nu är jag fett sugen på att börja på roller derby och bli sådär cool själv. Fast hähä, kan inte ens stå på ett par rullskridskor. Jag får nöja mig med att behålla den drömmen i fantasin. 
 
 

Ta ansvar för vad du säger

Kategori: Feminism och genus

Här kära läsare, dagens lärdom: tänk innan du talar.
 
Nämen ärligt, väldigt många människor kläcker ur sig väldigt dumma saker och hänvisar till åsiktsfriheten. Jaja men vettu yttrandefrihet innebär inte att det alltid är lämpligt att säga allt du vill. Du måste fundera över vad för syfte det fyller att du säger just den där grejen, kritiserar just den där aspekten.
 
Låt mig ta ett exempel. Säg att det var 1940. Läget va rätt hetsigt mot judar och judendom. Och du gillade inte grejen med omskärelse av pojkar som förekom i judendomen (om det nu gjorde det men exempelvis). Är det lämpligt att skriva en debattartikel om det här, med hänsyn till rådande värderingar i samhället? Nej, inte direkt va. Genom att skriva en sån artikel så skulle du ju spä på judehatet som redan florerade i samhället. Det behövdes inte direkt ifrågasättas mer.
 
Snälla, försök tänka på det här. Kritisera inte islam ba sådär, tänk på att muslimer kritiseras HELA TIDEN även utan din hjälp. Berätta inte att du vet en tjej som falskanmälde en våldtäkt, för det spär ytterligare på myten om att tjejer gör så ofta. Skriv inte en facebookstatus om den där tiggaren som var oförskämd mot dig, det finns redan ett utbrett förakt och vill du verkligen bidra till att det upprätthålls? OCH SLUTA FÖR GUDS SKULL LÄGGA FOKUS PÅ ATT KRITISERA ENSKILDA FEMINISTER NÄR DET FINNS ETT HELT SEXISTISKT SAMHÄLLE SOM MÅSTE RASERAS!!!
 
Värt att tänka på innan du säger din åsikt:
 
1. Vilka värderingar är starka i samhället gällande den här frågan?
2. Vems agenda främjas av mitt yttrande/vad blir konsekvensen av att jag säger detta just nu?
 
Typ, kritisera inte invandrare om du inte vill ge SD vatten på sin kvarn. Pga 1. Starkt invandringsfientliga vindar blåser inom Sverige. 2. SD:s och andra rasistiska partiers agenda främjas, för konsekvenserna av ditt yttrande är att spä på främlingsfientligheten. Ni fattar grejen va?

Jag väljer att kliva rakt ner i kvinnofällan

Kategori: Feminism och genus

En grej som kan sticka i mångas ögon och som till viss del plågar mig själv är att jag är beroende av en man. Rent ekonomiskt. Min sambo försörjer mig. Jag skulle kunna jobba mer och leta efter en egen lägenhet men jag trivs som fan med den här livsstilen (eller okej jag vill få ett halvtidsjobb + ströjobb + kunna sköta mina ideella engagemang för hatar att va sysslolös). Och eftersom jag är hemma mer så gör jag såklart mer hushållsysslor och sånt. 
 
Det känns bra att jag kan vara mer kräsen med vilka jobb jag söker än mina vänner som måste ta vad som helst för att kunna klara hyran. Tryggt för mig. Soft. Dessutom är jag ju jävligt kär så skulle ju inte alls kunna tänka mig att bo utan honom och det är ju ömsesidigt så käääärleeeekens kraaaaft ni vet *ler ironiskt*.
 
Men jag vet ju att den här bekvämligheten kan ha ett högt pris i längden. Min osjälvständighet (för ja tyvärr krävs att jobba heltid i detta samhälle om en ska klara sig på egna ben) och ekonomiska beroende kan självklart sätta mig i skiten some day. Det är något jag måste ta ställning till, fundera på. Vad värdesätter jag mest? 
 
Och just nu värdesätter jag mest att få leva mitt liv på det sätt jag gör - utan press på att själv kunna betala räkningarna. Jag väljer att kliva ner i kvinnofällan och göra mig själv ekonomiskt beroende. Jag ska inte säga att det är ett fritt val för klart som fan att det är en form av patriarkal underkastelse som ligger bakom även om det tar emot att erkänna det. Eftersom samhället är uppbyggt för att det ska va fördelaktigt för (medelklass)kvinnor i förhållanden att jobba mindre så blir det ju lätt hänt att jag tar den bekväma vägen. 
 
Ja, jag är värsta feministen men jag gör också patriarkala val - för att det ofta är enklare. Och även om det är viktigt att rannsaka sig själv tror jag också att det är viktigt att inte känna skuld över att "underkasta sig". Du är inte mindre feminist för att du sminkar dig på samma sätt som du inte är mindre feminist för att du är hemmafru. Vi tar dom strider vi orkar och om ett patriakalt leverne kan vara fördelaktigt så är det inte konstigt att välja den vägen. Vi ska självklart försöka bekämpa strukturerna men vi ska passa oss jävligt noga för att fördöma dem som följer normerna. 

Jag är vänsterextremisten ni tar avstånd ifrån

Kategori: Sån är jag

Hej. Jag heter Mican. Jag är 22 år och vänsterextremist. 
 
Jag är extremt mycket för sånt som jämställdhet, fred på jorden, människors rätt att leva ett värdigt liv och djurrätt. Jag är extremt mycket emot sånt som nazism, rasism, sexism och förtryckande grejer överlag. Jag tycker att politiskt våld kan vara nödvändigt och vill göra revolt mot det rasistiska-sexisitiska-kapitalistiska samhället vi lever i. Jag ser inget fel i att bryta mot lagen om det behövs för att komma dit.
 
Jag älskar katter, är wannabe-vegan, jobbar både betalt och ideellt med att stödja utsatta människor och klarar inte av att döda en fluga utan att må dåligt. Jag ser skiten för att jag vägrar blunda för den och jag påpekar skevheter om och om igen för jag vill så gärna göra världen till en bättre plats. Jag skapar dålig stämning vid fikabordet, upprör närstående med mina feministiska rants, får folk att störa sig på mig - inte för att det är kul, utan för att jag vet att det behövs för att nå förändring.
 
Det är mig ni tar avstånd ifrån med hänvisning till min "farliga moral". Det är mig ni klumpar ihop med nazister när ni säger att all extremism är lika illa. Det är såna som jag som ni hävdar förstör för samhället. 
 
Ni har fel, förstås. Högerextremister vill skapa ett ojämlikt samhälle. Vi vänsterextremister vill hindra dem. Vi må vara beredda att ta till starkare medel i kampen mot förtryck, men det är vår styrka - inte vår svaghet. Jag kan förstå att ni inte vågar stå på barrikaderna - ärligt talat vågar jag det knappt själv, jag är nog en rätt mesig rebell när det verkligen gäller. Men fuck you very much om ni säger att jag är likadan som nazisterna, att mitt arbete för jämlikhet egentligen är självisk identitetspolitik, att jag gör fel när jag kämpar mot förtryck. Ni borde vara tacksamma att någon annan tar den kamp ni själva inte vågar föra. För vet ni, någon måste göra det. Någon måste sätta ner foten, vara jobbig, bryta mot skeva lagar, blockera nazisters marscher, kasta tårta på rasister, kedja fast sig vid oljefartyg, spreja ner sexistiska affischer - någon måste göra motstånd mot de fascistiska vindar som sveper in över vårt samhälle och hotar oss alla. 

Det är dags att du slutar förfasa dig över oss ofarliga vänsterextremister och istället ser det verkliga hotet. På tiden att du upprörs av och motarbetar nazisters mördande och skändande istället för vänsterextremisters motaktioner. Ingen av oss vill leva i ett nazistiskt, fascisiskt och sexistiskt samhälle. Så kämpa med mig, inte mot mig. 
 

Att reagera ilsket på kränkningar är inte elakt

Kategori: Feminism och genus

 
Tänk vad många människor (mest cismän) som beter sig såhär. Fast oftast verbalt.  Ni vet, hen som typ ifrågasätter transpersoners könsidentitet, använder n-ordet, säger att tjejer ska ta ansvar för hur dom klär sig så dom ej blir våldtagna osv. Medvetet eller omedvetet, mer eller mindre uppenbara rövigheter.
 
OCH SÅ BLIR DOM LEDSNA PÅ ÖGAT NÄR VI SÄGER IFRÅN PÅ SKARPEN!
 
Jag fattar inte grejen med folk som blir kränkta när andra påpekar att dom kränker. Spelar ingen roll om kränkningen var medveten eller omedveten, samma skit ändå. Det är liksom inte bara totala rövhattar som gör så heller, utan vanligt snällt folk också. Liksom, låt hen som blivit kränkt av dig få reagera på kränkningen. Klart du ska be om ursäkt oavsett om offret blir förbannad eller ej. 
 
Fast värst är fan när människor som är fett vettiga i övrigt ska börja försvara dom här stackars små ofrivilliga kränkarna från dom arga reaktionerna. BA SLUTA! Det är inte okej att säga att nån som reagerar ilsket på en kränkning, på förtryck, ska bemöta det hela med god ton och förklara pedagogiskt och inte svära eller sura. Här har jag skrivit mer om hur du bör reagera när nån påpekar att du förtrycker.
 
Sen är det förstås okej att tro att kränkarna har lättare att förändras om dom bemöts med lugn, pedagogiska förklaringar och "daltande". Det tror jag också. Men det går liksom inte att kräva att alla ska orka utbilda i sitt privatliv jämt och ständigt. Jag vore superimpad av nån som vore värsta superpedagogen 24/7, men det betyder ju inte att jag behöver racka ner på den som inte är det. På samma sätt som jag tycker det är fett att folk kan göra bakåtvolter men inte skäller på dom som inte klarar det.

Jag bailade den feministiska kampen idag

Kategori: Whatever

Shit va mycket grymma feministgrejer som gjordes idag. Och jag sket i allt. Jag ville vara ute i naturen. Så äre ibland. Först brottades jag med lite dåligt samvete ("meeen jag måste ju kämpa som alla andra!!!") men sen så ba nä. Jag tänker göra det jag mår bra av. Ibland pallar jag inte, och det måste vara okej. 
 
Feministbrunch imorrn dock! PEPP! :D

Metro normaliserar våldtäktskulturen

Kategori: Feminism och genus

Nej, media borde inte skriva om allt. Det är inte okej att vinkla en artikel till att handla om falskanmälningar och det är verkligen inte okej att göra det till förstasidesstoff.
 
 
Nej, falskanmälningar är inte ett problem. Våldtäkter är ett problem. Och eftersom det finns en våldtäktskultur i vårt samhälle, vilket bl.a innebär att våldtäktsoffer misstros och kvinnors berättelser misstänkliggörs, är det fel fel fel av metro att skriva den här artikeln. Lo och hej.blekk skriver mer utförligt om varför det är så jävla skevt.
 
Det går liksom inte att gömma sig bakom "jag säger bara sanningen" när konsekvensen blir att våldtäktsoffer misstänkliggörs, varken som privatperson eller redaktör. Det spelar ingen roll att dom i själva artikeln beskriver hur ovanligt det är med falskanmälningar och att det faktiskt finns en risk att det skapar farlig misstro, för många läser bara rubriken och vinklingen är dessutom detsamma - att lyfta fram falskanmälningar istället för friande domar (som är ett mycket större problem).
 
Fanny pekar på en jävligt viktig grej - det är bara när det gäller våldtäkt som falskanmälningar lyfts som ett problem. Aldrig blir det förstasidestoff av att någon falskeligen anklagat en annan för rån eller misshandel. Hur kommer det sig, tror ni? Fanny har svaret:

Det som är problemet här är inte att någon har ljugit, utan att vissa söker med ljus och lykta efter ursäkter för att misstänkliggöra kvinnors berättelser. Och om folk gör det så kommer det såklart hitta något att hänga upp sitt kvinnohat på. Det finns alltid de där händelserna, de där undantagen, men det som utgör problemet är inte dessa i sig utan att vissa väljer att lyfta fram dem, lägga fokus på dem, använda dem som argument. Metro och polisen som uttalade sig i tidningen legitimerar denna misstro och lägger över skulden för den samhälleliga våldtäktskulturen på kvinnorna. Det är verkligen inte okej.
 
Det är liksom inte tjejer som falskanmäler som bidrar till att våldtäktsoffer misstros i övrigt. Utan det är just grejen med att dessa falskanmälningar lyfts fram som ett stort problem. 

Ska jag rösta på F! eller V?

Kategori: Sån är jag

Asså guud vad jag brottas med hur jag ska rösta i höst. Jag kan liksom inte riktigt få kläm på om jag tror att V:s eller F!:s politik är bäst. Känns som att jag håller med om typ allt båda partierna förespråkar.
 
Jag tycker feminism är fett viktigt (surprise!) och det verkar som att F! är bättre på den punkten. Men jag tycker välfärdsfrågor och att arbeta emot kapitalism är minst lika viktigt och får känslan av att V tar den frågan mer på allvar.
 
Eller asså jag vet inte men aaaargghh.
 
Ni som ska rösta på någon av dessa partier, hur tänker ni?