moralfjant

 

Grundläggande: Vi kan aldrig välja helt fritt eftersom vi alltid påverkas av vår omgivning, detta är dock inte per automatik dåligt och betyder inte att vi är viljelösa offer.

 

 

Exempel: Du är friare i ditt val av vilken typ av grönsaker du vill äta, än hur du vill göra med din kroppsbehåring. Du kan välja att köpa tomater istället för gurka utan att bli ifrågasatt. Medan ditt val att raka/inte raka benen är föremål för ständig diskussion och fördömande.

 

Vissa val är mer "ofarliga" än andra. Sen så ändras såklart vilka val som ses som ofarliga och inte (till exempel är det mer fritt att välja att ligga runt idag, än det var förut). De ofarliga valen är mer fria och tillåtande, eftersom individens val då inte är föremål för fördömande. Liksom, ingen blir upprörd över att du köper hund istället för katt. Men vissa blir helt jävla till sig om du väljer att leva polygamt. 

 

 

För att jag ska kunna vara fri att välja typ hur jag vill se ut, om jag ska leva i en relation eller inte och med hur många inblandade i den, om jag ska ha barn eller inte med mera så måste omgivningen tillåta mig att välja utan att dömas. Jag ska inte kunna välja fel eller rätt. Inget val ska klassas som avvikande, och inga val ska sägas vara normala. Valen måste ses som ofarliga och okontroversiella - typ lika ointressanta som vilken sorts toapapper nån föredrar. 

 

Men nu gör inte alla val det. Vi som är intresserade av genusfrågor vet att det finns sjukt snäva normer som begränsar människors valmöjligheter (utifrån vilket kön en föds med). Självklart finns även begränsande normer kring saker som ligger utanför genustänket (typ val av religion) men jag diggar ju fokus på genus och särskilt skönhetsideal så det blir mina referenspunkter. 

 

Även om du inte kan välja fritt, så kan du (mer eller mindre) välja det just du vill. Du kan välja att som man gå klädd i klänning om du vill det, även ifall omgivningen inte ställer sig tillåtande till detta. Du kan välja att som kvinna ha håriga armhålor om du vill det, även om du fördöms för det. Eller, för att vända på det lite: du kan välja att som råbarkad feminist klä dig "jättefeminint" och massa smink och operera brösten och hela fadderullan även om du vet att vissa inom kretsarna kommer se det som typ hyckleri. MEN FASTÄN DU VÄLJER DET DU VILL, SÅ ÄR VALET FORTFARANDE INTE FRITT!

 

MEDVETENHET är nyckelbegreppet här. Genom medvetenhet om hur normer och strukturer ser ut (och att det är just föränderliga normer och inte naturligt givna "måsten") så kan jag få kraft att faktiskt våga välja det jag vill, även om det är avvikande och jag döms för det. Medvetenheten gör dock inte valet friare, eftersom samhället/omgivningen reagerar starkt på mitt val (särskilt om jag väljer att avvika från normen).

 

För att kunna möjliggöra för folk att välja fritt räcker det inte att mässa om att "det är okej att vara avvikande" eller att en ska "våga gå emot systemet". Det är inte individens förhållningssätt som måste ändras, utan det är dom snäva, otillåtande normerna som måste breddas. Fria val får inte förenklas till en individfråga, det KAN inte reduceras till att handla om att peppa individer att våga välja det dom vill.

 

Visst ska vi uppmuntra folk att våga välja normbrytande för det är en början och en ofrånkomlig del i det hela, men det får inte stanna där. Målet måste alltid vara att individer inte ska behöva våga välja, för valet ska vara så fritt att det inte spelar någon roll hur du väljer. Det ska inte finnas något behov av att vara modig eller stark. 

 

Men hur fan breddar vi normerna? Hur ändrar vi strukturer? Hur gör vi samhället mer tillåtande? 
Svar: Det finns inget enkelt svar. Många bäckar små. Piece by piece. Ha tålamod. Kämpa. Uppmuntra normbrytande. Gör folk medvetna om att det självklara inte är självklart. Kämpa. Och med mera som inte får plats i inlägget men jag tror ni fattar grejen. 

Peace out y'all, fan va grymma vi alla är som kämpar för att vara oss själva fastän det ibland är så jävla svårt i rådande, otillåtande samhällsklimat. KRAM OCH PEPP!