moralfjant

När jag (eller nån annan feminist) säger saker i stil med att män förtrycker kvinnor och alla män ansvarar för våldtäkterna så handlar det inte om att vi tycker att alla enskilda män är onda varelser enbart för att dom tillhör ett visst kön. Det vi kritiserar är en struktur där män överordnas kvinnor, inte alltid och överallt men generellt.

Jag ska nu ge mig på att försöka förklara det svårfångade begreppet struktur. Feel free att fråga mig om nåt är oklart, för det är svårt att greppa!

MEN VADÅ STRUKTUR?
Struktur är ett väl etablerat ord inom samhällsvetenskap (sociologi) och handlar om att sätta samman delar till en helhet. Grundtanken är att vi inte kan förstå samhällets uppbyggnad genom att rikta oss enbart mot enskilda individer och deras agerande, utan vi måste generalisera individers handlande till en helhet för att få grepp om hur samhället ser ut. Detta inlägg kommer att handla om övergripande samhällsstrukturer, och inte strukturer som råder i enskilda grupper (för ja, det kan brytas ner på många olika nivåer).

Genom att generalisera individers handlande (typ genom forskning) kan vi få syn på vilka normer och värderingar (oskrivna regler) som de allra flesta rättar sig efter. Vi sätter samman individernas handlande, analyserar det och sätter det i perspektiv till helheten - strukturen.

Strukturerna i samhället påverkar individers handlande. Vi socialiseras, kanske jag kan säga, in i vissa allmänt accepterade normer och värderingar. Vi lär oss att hälsa med höger hand, för det är allmänt accepterat. Vi lär oss att det är en fin sak att vara i en relation. Vi lär oss att inte mörda. Och massor av andra saker. Vissa av grejerna vi lär oss är ju helt ofarliga eller rentav skitbra - klart det är bra att det inte är socialt accepterat att mörda folk. Men vissa samhälleliga normer och värderingar är verkligen skadliga för vissa grupper. Heteronormen är ett exempel, där vi utgår från och premierar heterosexualitet. Fram tills alldeles nyligen fick homosexuella inte ens gifta sig, fatta vad sjukt. Tänker vi nu, men det tyckte folk inte då. 

Det som är lite knepigt med strukturer, samhälleliga normer och värderingar, det är att vi inte märker av dom så mycket. Det som är allmänt accepterat i samhället ser vi som självklart, vi märker bara när nåt avviker ifrån det. Hela vår världsbild utgår från att den struktur vi lever i är en självklarhet, att det bara är så. 

MEN! Det är inte så att det finns en enda struktur och den ser likadan ut överallt och att det är helt naturligt och oföränderligt. Nej nej, det ändras över tid och ser olika ut i olika kulturer. Låt mig ta ett historiskt exempel, typ apartheid. I korthet.

Så alltså, vi begränsar tid & rum till apartheid i Sydafrika. Ni vet ju vad det rörde sig om, att svarta & vita inte fick beblanda sig, vita sågs som bättre människor och svarta förtrycktes. USCH tänker vi nu åt det hela, men tror ni att alla människor på den tiden också tyckte att det var skevt? Nej, för många var det en självklar världsordning. Och särskilt vita som inte drabbades av det (men även många svarta) såg denna struktur som det bara är så. Eftersom strukturen såg ut på detta sätt anpassade de sina liv efter det. På samma sätt som de allra flesta idag inte upprörs nämnvärt över att det typ bara är män som sitter på maktpositioner eller att killar och tjejer uppfostras olika. För det bara är så. Tänker folk.

Viktigt att komma ihåg är att strukturer inte är något som ändras bara sådär PONGTJAFF och så gick vi från rasististisk struktur till världens finaste samhälle. Det går trögt, och om en bara tänker efter ordentligt så kan en se att många av de saker vi föraktat i historien (typ att hata judar, vilja hålla kvinnor lydiga i hemmet, prygla barn) lever kvar i samhället idag, fast i andra former. Rasismen lever kvar, och kvinnoförtrycket lever också kvar fast kvinnor fått rösträtt! Det tar tid att förändra, och det kommer inte utan ansträngning. Människor måste aktivt kämpa för att först medvetandegöra folk om hur strukturen ser ut, sedan få dem att inse hur skevt det är, och sedan också faktiskt få folk att engagera sig för att få bort detta. Typ demonstrera, utföra olika attentat, skriva debattartiklar etc.

Det räcker alltså inte med att be folk uppfostra sina barn på ett bra sätt, för det sättet som de allra flesta tror är bra är ju det sättet som förespråkas av samhällsstrukturen - och då blir det skevt ändå! Vi måste tala om hur samhället ser ut, vi måste våga skapa dålig stämning och ifrågasätta det som folk ser som självklart, för annars når vi ingen förändring. 

Kvinnor fick inte rösträtt genom att snällt klappa gubbarna på axeln, lägga huvudet på sned och säga "snälla söta...?" Att verka för jämställdhet är en kamp som måste vara obehaglig och påträngande, med skrik, gråt, våld, normbrytande beteende och en outröttlig jävla kampvilja. Så sluta säga att jag överdriver. Det är ni som underdriver.