moralfjant

Såhär va: Jag är wannabe-vegan, tycker verkligen att djurrätt är fett viktigt, blir äckligt irriterad på att djur ses som objekt som människan får använda hursomhelst utan samvetskval osv osv.  Fick jag välja skulle det bli lag på att inga animaliska produkter får säljas i Sverige och det ska vara vegansk mat i skolorna alla dagar och vi ska helt sluta föda upp djur för att utnyttja för deras kött eller päls. Och ingen får jaga älg eller fiska. Ingen får fånga glodlarver eller smälla flugor.

 

Men. Vi måste skilja på att go bananas över strukturer och på att peka ut enskilda individer som syndabockar. Det är inte ett dugg konstigt att personer äter kött, ägg och andra animaliska produkter. Så ser vår kultur ut, och det kan va jävligt svårt att leva alternativt. Du måste hitta nya recept, anstränga dig för att hitta bra varor (inte bara mat utan även schampoo och sånt), betala lite mer, klara av att bli ifrågasatt av omgivningen osv osv.

 

Skitbra om du har tid och ork och råd att leva utanför samhällets äckliga ramar och aldrig göra en fluga förnär. Men alla är inte som du. Det är inte en enskild individs fel att människan maktmissbrukar sin arts ställning och inget blir bra av att raljera över köttätares brist på empati. Vad vet du, personen kanske har en ätstörning och att då skuldbelägga hen för att hen åt en skinka på mackan är, om något, oempatiskt. Klart du kan göra klart för folk att du tycker det är fel med päls men undvik in i det sista att skälla på hen med rävboan.

 

Det går att kritisera köttnormen utan att sparka på individer som bara följer strömmen. Du kan förespråka vegansk mat i skolor, göra folk uppmärksamma på hur djur faktiskt behandlas, demonstrera mot minkfabriker och pälsbutiker och massor av andra bra grejer.