Hur många gånger ska rasism behöva beskrivas för att samhället ska få upp ögonen och börja göra något?
Kategori: Rasism och fascism
Amrahamra har (som vanligt) skrivit ett fett bra inlägg. Hon lyfter fram hur debatten kring rasism aldrig landar i något konstruktivt utan bara är "känsloporr för vita" (länk till hennes inlägg). Nedan är ett utdrag av det hon skrivit:
Jag tycker att det här gör oss plågsamt medvetna om hur långt vi har tillåtelse till att gå. Att beskriva rasism, att faktiskt tvingas återuppleva och spy ur vårt innersta är okej eftersom det finns ett visst underhållningsvärde för vita att läsa och se sånt här. Det är precis som med filmer som porträtterar andra världskriget eller slaveriet: det är känsloporr. Försöker vi gå ett steg längre, dvs faktiskt kräva förändring, kräva aktiva ställningstaganden och att alla vita ska se sin del i rasistiska strukturer och normer så möts vi av motstånd. Beskrivandet av rasism leder ingenstans, att folk tycker rasismen är hemsk leder inte till något konkret, att faktiskt börja se över sig själv och börja ta ett aktivt ställningstagande mot rasism är det vi behöver.
