moralfjant

Här kommer en fett lång och rätt invecklad förklaring, med källor och hela den biten. Det är min sammanfattning av kapitel 2 och 3 i Tina Mattsons Intersektionalitet i socialt arbete samt en del egna tankar. MEN FRUKTA EJ! Det kommer en mer lättläst version under kvällen. Så du behöver liksom inte tråggla igenom denna vettu.

 

Genusperspektivet grundar sig i det konstruktivistiska perspektivet. Förenklat kan sägas att det konstruktivistiska perspektivet pekar på ”ett antagande om att ’verkligheten’ tenderar att bli så som vi tolkar den” (Mattson, 2011, s 27). Vi ser och upplever det vi förväntar oss att se, med grund i det vi redan tror oss veta. På det sättet återskapas ständigt våra egna föreställningar om hur verkligheten ser ut.Genom olika former av sociala processer, såsom vårt sätt att agera och vår produktion av nyheter och politik, skapar och återskapar vi en gemensam tolkning av verkligheten. ”Vi påverkar och påverkas av varandra och kommer att skapa antaganden om verkligheten som delas av de flesta av oss, något som gör att vi kommer att uppfatta dem som sanningar, som objektiva och/eller som naturliga” (Mattson, 2011, s 28). Det fria valet blir präglat av normer, eftersom det påverkas av hur vi förväntas vara. Vi har svårt att bryta de för oss självklara mönstren, och väljer istället att anpassa oss till dem, bortföklara och osynliggöra dem. För att förändra mönstren måste vi ifrågasätta sådant som vi ser som självklart och som vi byggt upp vår identitet kring, vilket gör att vi istället fortsätter i samma bana och ser det som det enda rätta. Manlighet och kvinnlighet som olika varandra är ett exempel på en form av socialt konstruerat verklighetsantagande.

Vår gemensamma förståelse är dock inte beständig, utan beror på vilken social, kulturell och historisk kontext vi befinner oss i. Det som vi ser som självklart idag, kan vi om 10 år tolka på ett helt annat sätt. Som jag ser det finns olika exempel på detta. Ett historiskt exempel kan vara att det tidigare inte var accepterat för kvinnor i Sverige att förvärvsarbeta medan det är norm idag. Ett kulturellt exempel kan vara att kvinnor i vissa länder inte förväntas arbeta, medan det är norm i Sverige.

Genusperspektivet visar att kön inte bara är biologiskt utan att det också är socialt konstruerat. Manlighet och kvinnlighet är inte till största delen avhängiga våra biologiska kroppar, utan de föreställningar vi har kring kön. Kvinnlighet och manlighet skapas därför genom förväntningar och normer kring vad kvinnor respektive män antas vara och göra (Mattson, 2011, s 44). Kön konstrueras genom att vi tidigt lär barn vad som är passande för flickor och vad som är passande för pojkar. Denna uppdelning lever vidare även i vuxen ålder, där män och kvinnor förväntas agera på olika sätt och besitta olika typer av egenskaper. Genom att uppmärksamma och synliggöra önskvärda beteenden i förhållande till kön, och genom att osynliggöra eller kritisera oönskade beteenden, skapar vi normer kring femininet och maskulinitet. Detta syns såväl i medier som i sociala- och privata sammanhang.

Utöver detta så är maktstrukturer en central del inom genusperspektivet. Att män som grupp genom historien (och fortfarande) är överordnade kvinnor som grupp får stor betydelse för jämställdheten i samhället. Det visar sig genom att kvinnor förminskas såväl i det offentliga som det privata rummet. Kvinnor har fortfarande lägre löner än män (nedvärdering av kvinnodominerade yrken men även för samma arbete) och kvinnor förväntas ta mindre plats än män.

Feminister och genusförespråkare vill synliggöra och ändra på detta, delvis i syfte att jämna ut maktbalansen mellan män och kvinnor men också för att tillåta män och kvinnor att leva utanför de rådande könsnormerna (alltså motarbeta könsspecifika förväntningar).