moralfjant

Hannah Lemoine skriver jävligt bra grejer asså. Nu har hon skrivit en krönika om hur män drabbas av att ses som sekundära föräldrar.

Den skandinaviske mannen är alltså kastrerad av detta samhälle där kvinnor är affärsmän och män förpassade till att vara hemmafruar.

Eller? Eller så blir hemmapapporna kastrerade först i den stund då andra män kallar dem kastrerade, kallar dem sämre män, utan kulor, utan manlighet, kallar dem misstänksamt patologiska, för att de gärna vill umgås med barn, sina eller andras. Kanske blir de kastrerade när deras faderskaps värde ifrågasätts inte bara av institutionaliserade regelverk kring vårdnad och barnbidrag utan även av andra män som hellre väljer sitt arbete över sina barn och förklarar detta med att “alla män är sådana”.

 

Jag vill ba lägga till att det inte bara handlar om män som hatar män, utan kvinnor är i lika hög grad skyldiga till att könsrollerna efterlevs.