moralfjant

ung & uppkäftig genushäxa

Svar på kommentarer till skilsmässoinlägget

Kategori: Feminism och genus

Barn kommer påverkas av en skilsmässa, ja, och i början är det säkert jobbigt. Önska att föräldrarna kunde va ihop (undantaget dom barn som har bråkande föräldrar där dom tydligt märker hur illa dom trivs som ofta kan bli glada vid ett uppbrott, men nu skiter vi i den typen) kommer dom göra en lång tid framöver troligen. Detta är dock inte att "ta skada". 
 
Finns säkert ett fåtal barn som utvecklar nåt ångestsyndrom, som har nån koppling till föräldrars skilsmässa även om den skötts väl, men de studier jag läst och de professionella inom ämnet jag talar med - påvisar att en skilsmässa där barnet får förklarat att den inte är hens fel, fortfarande har god kontakt med sina föräldrar, föräldrarna samarbetar kring barnet - klarar sig precis lika bra som ett barn som lever med båda sin föräldrar. 
 
Herregud hur många ungar har inte skilda föräldrar just nu? Det behöver inte vara en big deal. Dessutom, om föräldrarna skaffar nya partners - fler som kommer stötta och älska ungarna (om partners är vettiga) är ju bara amazing. 

Kämpa lite mer när en har barn, visst. Men har föräldrarna kämpat i 5 år och inte hittar nån kärlek till varann, inte ens trivs i varandras sällskap. Nån av dom kanske till och med blivit kär i en annan och vill gå vidare med den?
 
Det är ju för fan inte så att en förälder ska offra hela sig,  sin egen vilja och sitt kärleksliv, för att barnen kan ha det lite jobbigt under en period då skilsmässan är igång.  Jag tycker verkligen synd om de personer som är av den uppfattningen och planerar att skaffa barn.
 
Är det bara jag som tror att barn mår bra av att ens föräldrar är lyckliga?

Kommentarer

  • Ligneto säger:

    Hur man mäter hur mycket skada en person tar av en skilsmässa kan man ju diskutera - det som är klart är väl ändå att det faktiskt påverkar och att det finns risk att barnen faktiskt mår dåligt av det (under en tid). Men detta är ju inte ett argument emot skilsmässa. Precis som du säger så tror jag också att barn mår som bäst när föräldrarna mår bra och frågan är inte svartvit (ska jag skilja mig eller inte utifrån en enda faktor) utan mer nyanserad.

    Ja barn kan må dåligt av skilsmässor och ja, det är säkert så att det i många (förhoppningsvis majoriteten) förhållanden är bättre med skilsmässa i det långa loppet, både för barnen och föräldrarna.

    Svar: Ingenting är svartvitt utom zebran! ;)
    Kände mej dock manad att lyfta denna "positiva bild av skilsmässa" eftersom jag upplever att väldigt många ser det som negativt när dom hör om ökade skilsmässoantal.
    Mican

    2013-01-10 | 16:20:07
  • Anonym säger:

    Självklart måste det vara okey att skilja sig och ja det går över men det skapar en spricka i familjen som inte går att komma ifrån. Det är tråkigt men också nödvändigt. De flesta jag känner vars föräldrar skilt sig(gäller även mig) har dock ganska mycket problem runt familjen alltså med föräldrarnas nya partners, nya familjemedlemmar, man känner sig bortvald m.m. Det blir en stor omställning men nej det är inget argument mot skilsmässa.

    Svar: Typ så ja.
    Mican

    2013-01-10 | 17:49:40
  • Purre säger:

    Jag växte upp med föräldrar som grälade nästan hela tiden. Det fanns, och finns fortfarande stunder av solsken där de är lyckliga, men hat är normen.
    Nu har de säkert något undermedvetet behov av just ett sånt förhållande, det är därför de hållit ihop all den här tiden, men om jag skulle granska mig själv så tror jag att många av mina negativa egenskaper härstammar från att ha vuxit upp i något av en krigszon i hemmet.

    Svar: Skulle du föredragit om de skiljt sig tror du?
    Mican

    2013-01-10 | 18:31:48
    Bloggadress: http://www.purrespratstund.com
  • Purre säger:

    Det är jättesvårt att säga. Det sägs att det är lätt att vara efterklok, men det tycker inte jag, inte i det här fallet i alla fall.

    Vem kan säga om det hade blivit bättre eller sämre om de separerat? Hur mycket "expert" någon än är så går det ju inte att säga säkert. Jag är glad att de hållit ihop, trots att jag har oräkneliga minnen som gör ont att tänka på. Jag är ju inget litet barn längre, hur hemskt det än kan verka från utsidan, så känns det ändå som om de har hittat något som funkar för dem.

    Svar: Det kan väl ingen veta. Ibland har vi ju en känsla bara.
    Bara för att det inte alltid är bra så behöver det inte alltid va dåligt :) Lite så kanske.
    Mican

    2013-01-10 | 18:41:30
    Bloggadress: http://www.purrespratstund.com
  • Emelie säger:

    Jag håller helt med dig! Jag tror att skillsmässa händer för att man bott med varnadra för länge och kanske umgås liiiite för mycket. Om man aldrig får sakna varandra lite så går man till slut varandra på nerverna. Min föräldrar skildes när jag var yngre. I ett år umgicks det inte knappt prata... Men efter ett år gått så blev dem tillsammans och nu firar dem 19 års äktenskap. SÅ skillsmässa behöver inte vara en dålig sak. för om det är så att dem skills föralltid så är det för alla skull. Vem vill ha föräldrar som bråar 24/7

    Svar: Yes. Och så är det ju helt okej att inte vilja va med samma person hela livet också. Faktiskt :)
    Mican

    2013-01-10 | 21:41:11
    Bloggadress: http://emeliejuliusson.blogg.se
Kommentera inlägget här: