Säg INTE att hon är fin som hon är
Kategori: Skönhetsideal och fulfobi
Hela inlägget är stulet från Nina Åkestam, för det va så jävla grymt helt enkelt. Slår huvudet på alla spikar liksom. Kan folk nångång förstå att det INTE är en bra grej att försöka banka i nån att hen är vacker?
---
"Tell her she’s beautiful. Eventually, advertising and media will try to convince her otherwise."
Så löd en punkt på en FB-delad lista över saker som pappor bör göra för sina döttrar för att få dem att växa upp till bra människor. (själva listan hittar jag inte nu, förlåt och ursäkta). Det är mer eller mindre formulär 1A när vi pratar om fina män som stöttar kvinnor. Om kvinnor hela tiden får höra att de är fina som de är kommer de att växa upp till trygga och stolta människor som skiter i vilket.
Och det låter ju bra i teorin. Problemet är bara att det inte alls funkar i praktiken. Det finns en anledning till att samma råd inte ges till mammor som ska uppfostra söner, och det beror förstås på att det inte är viktigt för små pojkar att höra att de är fina som de är, eftersom det inte är viktigt för pojkar att vara fina över huvud taget. Det finns annat man fokuserar på, som att vara stark eller snabb eller duktig. Och om man som förälder, även med de bästa intentioner, hela tiden berättar för sin dotter hur fin hon är, befäster man bara det vi alla redan vet för väl: att som kvinna är skönhet det viktigaste en kan ha. Därför blir jag helt skogstokig av alla äkta skönhet-resonemang. Skitsamma om den är äkta eller inte, tjock eller smal, inifrån eller utifrån. Skönhet har aldrig drivit världen framåt eller gjort en banbrytande upptäckt eller tröstat någon som är ledsen. Av allt en människa kan vara är just vacker kanske det allra minst viktiga.
Så vad kan man då göra om man vill att ens dotter ska växa upp och ha en hyfsad chans att inte känna sig ful och bedrövlig? Jag tror att man ska berömma henne för allt bra hon är och gör som är viktigt på riktigt – att hon är schysst, smart, modig, rolig. Jag tror att man ska lära henne att springa, brottas, dansa, rita och andra saker man kan göra med kroppen som inte handlar om att den ska bedömas. Jag tror att man ska undvika att kommentera sitt eget och andras utseende över huvud taget. För det är inte viktigt. Inte viktigt på riktigt.