Jag har alltid haft svårt att se en könsmaktsordning
Kategori: Feminism och genus
Kategori: Feminism och genus
Ja, jag kan se det hur tydligt som helst. Ta vilket hög-status yrke som helst. I en situation där könet på personen med yrket, är de vanligt att "han" blir benämnaren i alla fall?
Vilka yrken brukar folk spontant använda "hon" till? Har de någon hög status?
Doktor är "Han" och sjuksköterska är "Hon". Enough said.
Jag ser sexism och könssegrering tydligt, och konstant dessutom. Vareviga dag. Däremot att kvinnor värderas LÄGRE än män syns inte lika klart. Det märks om en letar men det är inte en självklarhet om en blickar över samhället för en stund. Men det finns där.
Jag tror jag märker det mest i hur människor skämtar om de olika könen och de egenskaper som man anser tillhöra dessa. Kanske också att en kvinnlig prestation kan lyftas högre så det känns som om man anser det extra otroligt att just en kvinna (men sitt klena intellekt?) kunde åstadkomma något.
Det är sällan uppenbart i mitt eget liv men jag behöver bara blicka ut över arbetsmarknaden för att se det. Ta bara det här med att ett typiskt kvinnoyrke med lika lång eller till och med längre utbildning än ett typiskt manligt yrke ofta har lägre lön. Eller hur män är överrepresenterade på TV och i filmer. Hur mannen alltid är normen. Hur kvinnliga egenskaper nedvärderas på olika sätt t.ex. med ord som "tjejkast". Hur en "riktig man" inte ska vara "fjollig", dvs visa upp personlighetsattribut som är kopplade till kvinnor. Så ja, jag ser patriarkatet tydligt. Men inte i mitt eget liv. Jag omges väl helt enkelt av rätt människor.
Roligt... Du är inte feminist enligt min definition av ordet. Feminismen är en ideologi och alla ideologier har någon gemensam nämnare - och i feminismens fall har jag uppfattat det som att det krävs att man tror på patriarkatet och således också på könsmaktsordningen.
Sen kanske du menar att det finns på andra ställen än i Sverige, men där kan jag hålla med dig - jag är feminist ur ett internationellt perspektiv men inte intranationellt perspektiv :p Är du också det kanske?
nemen inte är du korkad,patriarkatet i sverige är liksom rätt urvattnat,men det är inte så länge sen nedvärderingen av kvinnor var tydlig,det fanns massor av föreställningar om vad kvinnor inte kunde,t.ex,bli präst eller polis ,fatta RATIONELLA beslut utan känslopjunk, köra bil som en karl med mera.
nu är det så att i sverige gör kvinnor redan allt det som ansågs omöjligt och då förlorar den patriarkala grundlögnen sin trovärdighet
patriarkatet lever och sipprar hela tiden men allt svagare eftersom den ideologiska grunden inte håller.I ett traditionellt starkt patriarkat är kvinnor i princip omyndiga hela livet och det är en omöjlig tanke här och nu. det vi lever med är resterna av ett patriarkat som varit på väg ut sen kvinnor fick rösträtt ,men det är en lång kamp och viktigt att fortsätta att vara jobbig om "skitsaker.också viktigt att stärka tjejers självförtroende
Jag ser det genom sättet kvinnor konstant görs mindre än män - män tillåts ta mer plats, en mans åsikt är ofta mer värd än en kvinnas, kyparen på restaurangen vänder sig till mannen i sällskapet, mannen ses som familjeförsörjare nummer ett när ett par ska skaffa barn osv. Kvinnan är ständigt i andra hand, och jämförs alltid med mäns prestationer. Hur många har inte nån gång fått höra kommentaren "du är bra, för att vara tjej"? Den säger typ allt.
Så länge den platta racketen i brännboll kallas för "tjejracketen" har vi jobb kvar att göra...
Jag har märkt av det hela mitt jävla liv. Blev riktigt tydligt när jag var runt 7 och började i skolan/fritids, killarna tog allt utrymmet och respekterade inte fröknarna de tom sextrakasserade dem och oss. Gå ut på stan med mamma och nån jävla gubbe börjar trakassera henne eller pedofil-trakassera mig, ingen bryr sig ett skit. Jag lärde mig tidigt att män tyckte vi var skit av nån anledning och fick göra vad fan de ville.
Bloggadress: http://www.purrespratstund.com