moralfjant

 

Det blossar ofta upp en debatt om hur sjukt det är att så få döms för våldtäkt, på många feministbloggar och andra smarta plattformar. Där sjukt smarta, normkritiska, välmenande människor hänger. Men jag tycker faktiskt inte det är konstigt att få döms för våldtäkt. Eller ens fel. 

 

Asså missförstå mig inte, våldtäktsoffer misstros och det är fett dåligt. Det är väl klart som fan att massa människor inte går omkring och säger sig ha blivit våldtagna, när det (tyvärr) fortfarande är förknippat med så mycket skam att ha blivit utsatt. Jag tycker verkligen att rättsväsendet och människor i övrigt ska tro mer på den som blivit utsatt.

 

Men att tro på att en våldtäkt skett är inte tillräckliga skäl för att döma någon för det. Det krävs bevis. Och just när det gäller våldtäkt så kan det va väldigt svårt eftersom människor faktiskt ofta har sex frivilligt, till skillnad från när det gäller typ en misshandel. Ord står ofta mot ord och då väger den juridiska falangen "oskyldig tills BEVISAD skyldig" jävligt tungt. Det går liksom inte att ta bort grejen med bevisbördan just när det gäller våldtäkter, för det sabbar ju idén som rättsväsendet bygger på - att det ska stå bortom allt rimligt tvivel att gärningspersonen faktiskt har begått ett brott.

 

Men att nån inte blir dömd för en våldtäkt betyder ju inte att en våldtäkt inte skett. Det betyder ju bara att det rent juridiskt inte finns tillräckliga bevis. På samma sätt som ett mord är ett mord även om förövaren inte åker fast pga bevisbrist. 

 

Så nej, jag tycker inte att fler våldtäktsförövare ska dömas. Men jag tycker att fler våldtäktsoffer ska bli trodda. Det finns ingen motsättning i det. En polis och en domare kan ju rent personligt/subjektivt tro på den person som kommer in med en våldtäktsanmälan, samtidigt som dom senare kan inse att det saknas tillräckliga bevis för att döma förövaren.