moralfjant

ung & uppkäftig genushäxa

Jag är så trött på hyllandet av den långvariga relationen

Kategori: Feminism och genus

Hanapee tipsar om hur du gör för att behålla liv i din parrelation. Usch. Asså jag tycker att Hanna är en sjukt grym tjej, men så fort nån säger saker som att en måste kämpa för att hålla liv i relationen eller önskar grattis till folk som hållt ihop länge så blir jag spyfärdig.

Min kommentar till hennes inlägg:

Sen behöver det ju inte vara världens undergång att göra slut heller, även om en varit tillsammans länge. Finns liksom inget extra fint i att ha vart tillsammans med nån i massvis med år. Ville ba tillägga det. Trött på den där mentaliteten "en måste kämpa för att det ska funka" för tycker ofta det går till överdrift. Klart att det inte kan vara amazing hela tiden och att en kan ta sig igenom jobbiga moment tillsammans, men om en alltsom oftast känner att en måste kämpa sig igenom förhållandet (härda ut!) så tycker jag en kan fråga sig om det verkligen är värt det.

Trött på att tvåsamheten (och då särskilt den långvariga) ska hyllas. Varför ens säga grattis till nån för att dom varit tillsammans länge? Varför är det så jävla coolt? Jag fattar inte det.

Jag och min kille har ju vart tillsammans jävligt länge för vår ålder, typ sådär sju år. Det är väl inget coolt med det, inget som är värt att hyllas. Ovanligt kanske, men inte speciellt. Och det är klart att jag inte varje dag går omkring och ba älskar honom över allt annat och är sådär rosaskimrande kär. Men jag fasar inför att komma till ett stadie där jag på nåt sätt "kämpar" för att upprätthålla relationen. Härdar ut liksom, FÖR KÄRLEKENS SKULL. Om jag slutar vara kär i honom och slutar trivas i hans sällskap (och nej nu snackar jag inte att va typ irriterad i nån dag utan en känsla över typ flera månader) så ser jag ingen anledning  till att vi ska "hålla ut" och kämpa för relationens överlevnad. Why liksom? Om vi ändå inte är så kära så kommer vi nog trivas minst lika bra utan varandra. 

 

Kommentarer

  • Bia säger:

    Du har så himla rätt! Och bilden till säger allt!

    2013-10-22 | 09:16:56
    Bloggadress: http://biaweb.se
  • Fine säger:

    Jag håller så himla mycket med mig! Får även angst av att så fort nån i tjejgänget "lyckats" skaffa en kille så blir alla värsta WAOOUW omg grattis bra jobbat! Som att det vore världens bedrift att hitta en partner, och att vi andra suger som lever ensamma.

    Svar: Jamen visst!
    Mican

    2013-10-22 | 10:28:29
    Bloggadress: http://Libertine.blogg.se
  • pelle pettersson säger:

    no offence ,men ibland tycker jag lite synd om din kille

    Svar: Varför? Han har en flickvän som blir skitglad varje gång han kommer hem, alltid vill gosa & visa omtanke, älskar att göra saker tillsammans, vill planera ett framtida liv med honom. Som är kär på riktigt, som vill vara med honom just för att det är han (!) och inte för att hon känner behov av tvåsamhet egentligen.
    Iaf tycker jag det är ett bättre förhållande än nån som till varje pris vill hålla förhållandet levande och därför låtsas vara kär även om det inte finns så mycket kärlek kvar.
    Mican

    2013-10-22 | 11:23:33
  • Linnéa säger:

    Håller med. Den här bilden av parrelationen sätter nog också mycket press på folk. Min kompis blir konstant tjatad på av sina släktingar: "Har du inte hittat någon pojkvän än?". Så. Jävla. Äckligt. Det ger ju henne ångest liksom.

    Älskar bilden förresten <3

    Svar: Ja kan folk inte ba få va singlar ifred liksom.
    Mican

    2013-10-22 | 11:30:15
    Bloggadress: http://paettkvastskaft.wordpress.com/
  • Jessica säger:

    Helt rätt! Blir så trött på allt grattis ang hur länge de varit gifta, varför ska man gratulera till det? Vi har ju faktiskt ingen aning om att de kanske bara härdat ut de senaste 15 åren.

    2013-10-22 | 16:15:22
  • Aida säger:

    Själv firar jag gladeligen våra anniversarys, för mig betyder det att jag fått spendera ett visst antal år med någon som jag verkligen älskar.

    Svar: Jamen jag firar gärna också, men mest för att ha en ursäkt att fira ;)
    Mican

    2013-10-22 | 17:23:52
    Bloggadress: http://www.aidalazarian.blogg.se
  • Matilda säger:

    Jag håller med dig till viss del, men inte helt. Inte angående att man ska se ner på singlar, vafan, det är ju alla någon gång liksom, och jag tror absolut att det är bra att få vara singel ett tag och lära känna och älska sig själv. Däremot så kan det ju inte vara en dans på rosor jämt i en relation, utan man kan ha motgångar ibland och ta sig igenom dem utan att det blir sämre för det. Dock så tror jag inte du menade så, men behövde bara skriva det, haha!

    Svar: Nej nej, en kan ju ha vissa jobbiga perioder. Men om relationen allt som oftast känns som ett enda stort kämpande - vad är då poängen? Mest det jag menade.
    Mican

    2013-10-23 | 14:40:50
  • Tatiana säger:

    Bra skrivet, jag skickade vidare ditt inlagg till en tjej kompis som inte har varit det minsta intresserad av sin man i flera ar, hon tal inte ens att han tar i henne....men dom haller ihop pga jaaaaa......barn, hus, ekonomi, familj.

    2013-10-23 | 19:26:07
    Bloggadress: http://www.fargosisters.com/serendipity
  • Matilda säger:

    Det var det jag tänkte! Jag kan bli lite facepalm på folk som verkligen tror att allt ska vara rosenrött hela tiden och när det inte är det så gör de slut bara för att det blir "vardagligt". Vafan, det ska ju vara en bästa vän man är ihop med, och bästa vänner har man ju också vardagligheter tillsammans med. Tror Hollywood och sådant har påverkat en del här och sätter idealen för hur en "perfekt" relation ska vara....

    2013-10-24 | 16:14:41
  • Jennie säger:

    fast ibland är det svårt att veta hur man känner, tycker jag. Det blir svårare ju längre tiden går. Kanske känner alla andra som en själv, kanske är det så det ska vara, kanske är det en själv som har för höga krav ... tankarna kommer lätt.

    Och efter ett tag kanske det blir en relation där man mer lever i ett kompisförhållande. Eller lever separata liv under samma tak. Där man inte längtar efter varandra som om man vore kär men älskar varandra för att man har så mycket historia tillsammans. Ett förhållande där attraktionen svalnat eller helt dött men där vänskapen finns kvar.

    många ord när jag mest ville säga att det inte alltid är så lätt att ens veta vad man känner, än mindre ändra på det.

    Hur tänker du kring det? nyfiken :)

    Svar: Jomen då är det väl kanske heller inget fel att fortsätta leva med varandra, mer som vänner än passionerat kära, tänker jag. Men om relationen mest handlar om att kämpa och härda ut, vilket jag tänker är en annan grej, kanske det inte är värt allt slit. Och jag håller med att det ibland är svårt att veta exakt hur en känner, jag brukar ibland känna två motstridiga saker samtidigt.
    Mican

    2013-10-24 | 22:49:44
Kommentera inlägget här: