En grej som stör mig är när människor ska bortförklara sårande eller hånande av andra människor med att "men det är ju bara min åsikt" och att en ska klara av lite kritik, en behöver ju faktiskt inte hålla med och får väl slå det ifrån sig då helt enkelt! Att det på något sätt alltid skulle vara värdefullt att dela med sig kritik, oavsett vad det gäller.
Elaine gör precis detta när hon försvarar sitt inlägg där hon hånade grejen att pluta med läpparna. Och alltså visst det är kanske ingen jättestor och farlig grej att kritisera men att helt slå ifrån sig kritik med hänvsining till att "jag har rätt till min åsikt" är bara så lamt.
Elaine, är det också okej för mig att skriva ut hur äckligt jag tycker det är när tjejer inte rakar armhålorna? Det som hände kvinnan som flashade sin håriga armhåla vid melodifestivalen var alltså inte fel, för dom som hånade sa ju bara vad de tyckte? Hon behöver ju inte ta åt sig eller hur?
Eller kanske kan jag skriva om hur jag tycker det är fel att bli tillsammans med någon som har en annan hudfärg? Och sen om nån blir upprörd ba: Hallååå, det är ju bara min åsikt och ni behöver ju inte hålla med men låt mig säga min kritik! Ta av offerkoftorna era PK-nissar!
Vet ni vad som är min åsikt? Att du inte alltid måste säga din åsikt. Om det är något som inte för nåt gott med sig, varför då säga det? Finns inget som helst jävla syfte att säga nåt bara för att. Mer om det här.
Bloggadress: http://tetriminos.blogspot.se