moralfjant

Vettni, det finns så jävla många tillfällen när jag kör snälla stilen med både rasister, sexister och andra röviga. I dessa fall vore det sjukt okonstruktivt att skippa den goda tonen eller påpeka att dom förtrycker eller whatever som jag annars gärna gör. 

 

Det är vid tillfällen då jag går in för att förändra tankemönster hos en individ.Typ i min yrkesroll där jag möter unga killar med psykosocial problematik. Eller när jag håller i en tjejjoursutbildning och vi har massor av feministiska diskussioner där folk ibland säger grejer jag tycker är helskeva. Eller bästa exemplet, när jag varit i högstadieklasser och pratat om normer. För jag vet om att det tar tid för tankemönster att utvecklas, och att hårda pekpinnar är stjälpande. Jag måste lämna arenan öppen för människor att våga säga sin åsikt till mig, hur äcklig jag än finner den, utan att jag snörper på munnen. Leda dom med frågor så att dom tvingas utforska sina egna tankar och även kasta in lite grus i maskineriet då och då. 

 

Jag är sjukt inne på Motiverande Samtal (MI) och Nonviolent Communication (NVC), för er som vet vad det är (ni andra kan ju googla). Jag kan alltså bemöta en person som skriker på mig på ett extremt schysst sätt, för att jag vet att det är rätt väg att gå för att skapa allians och förtroende. Jag försöker se människans behov, som hen kanske inte själv riktigt förstått när hen surt vägrar prata med mig eller snäser att jag inte går att lita på. Ofta lyckas jag. 

 

Men ändå är jag så jävla kåt på ilska och hård ton och att peka med hela handen. För att jag vet att det också är rätt väg att gå i många fall. När det gäller att förändra strukturer och inte enskilda individer, till exempel. Därav fett rimligt att driva en superarg blogg som går hårt åt vita kränkta män och jadajada. Eller om jag blir verbalt attackerad på gatan och aldrig kommer träffa attackeraren igen, då har jag mer intresse av att få snäsa av och känna att ingen får behandla mig så för då jävlar.

Så, ibland är det läge att dalta även med dom värsta förtryckarna. Men fan inte alltid.