Vart på inspirerande föreläsningsdag (hemmasittardagen) och är helt sluuuuuuuuut i huvet. Men fyfan va intressant det är, och vad sjukt det är hur unga som mår dåligt bemöts. Allting vänds till att handla om hur det är fel på ungdomen, hen är inte tillräckligt motiverad/disciplinerad eller har beteendeproblem eller är bara trotsig osv osv.
MEN VETTNI INGET BARN VILL TROTSA BA FÖR ATT!
Ingen vuxen heller. Allt beteende fyller en funktion. Hemmasittare kan jämföras med utbrända personer. En orkar helt enkelt inte med pga kraven är för höga och situationen ohållbar. Förändring kan inte sökas enbart hos individen utan det är omgivningen (skolan!) som måste anpassa sig.
Fyfan vad vuxna missbrukar sin makt över barn. Helt omedvetet oftast. Måste skriva mer om detta när jag pallar, jag som ju vill jobba i skolans värld (the kingdom of maktmissbruk). Tycker förresten ni ska gå in och läsa lite hos
Petra som skriver om föräldrar och barn, många kloka tankar.
Bloggadress: http://honungsbi.wordpress.com