En kommentar på inlägget om att du inte behöver må dåligt över en våldtäkt
Kategori: Våldtäkt, sex och sånt
Jag tycker verkligen att den här kommentaren tillför nånting till mitt inlägg om våldtäkt häromdagen. Så efter godkännande från kommentatorn får ni läsa det här.
Jag har vid två tillfällen med en fd partner vaknat upp förvånad mitt i ett pågående samlag som jag inte hade någon aning om att det hade initierats. Saken var att det var rätt öppet i vårt förhållande att jag inte var särskilt intresserad av sex i sömnigt tillstånd - ex att om jag försökte sova och min partner blev närgången så brukade jag putta bort honom och vända mig helt oresponsiv åt andra hållet, eller om jag var nyvaken så brukade jag vilja vakna till på riktigt innan det blev tal om kyssar, smek eller något dylikt (hemskt omysig flickvän, fy). Till råga på allt hade jag under en vår en epidemi av underlivsbesvär, bland annat UVI och obalans, och tyckte att det var obehagligt att ligga, så ibland var jag i perioder rätt osugen på att ligga.
Om någon av mina vänner berättat om att hen vaknat upp av att hen blev penetrerade när hen DESSUTOM gjort det ganska klart att hen inte var särskilt sugen på sex vare sig i sömnen eller alls på grunder av att penetrerande sex var lite obekvämt för tillfället. Om någon av mina vänner berättat det för mig så hade jag mest troligen stämplat det "VÅLDTÄKT!!!!" med neonröda bokstäver i mitt huvud.
Men när det hände mig så skulle jag aldrig använda det ordet. Inte ens när jag skriver ut det här så kan jag ta och klassificera det som det, även om när jag ser det svart på vitt, skrivet här, får mig att tänka att scenariot är våldtäkt... Även då så var det som hände mig inte en våldtäkt.
Och det är nog för att jag inte ser mig själv som det typiska våldtäktsoffret. Det som målas upp. Jag menar, jag fick inga men. Jag har inte blivit rädd för män. Jag har aldrig upplevt ångest eller rädsla över att sova naken bredvid en kille. Det påverkade varken min självbild eller mitt mående alls - annat än att jag blev sur och småtjurig och det krävdes en del "förlåt, men jag trodde att du ville"-lama ursäkter innan jag släppte det... och fortfarande var med samma kille flera månader efteråt.
Nu i efterhand bubblar frågan som jag aldrig riktigt ställde: "Vad fan fick dig att tro att jag ville?".
Om någon av mina vänner berättat om att hen vaknat upp av att hen blev penetrerade när hen DESSUTOM gjort det ganska klart att hen inte var särskilt sugen på sex vare sig i sömnen eller alls på grunder av att penetrerande sex var lite obekvämt för tillfället. Om någon av mina vänner berättat det för mig så hade jag mest troligen stämplat det "VÅLDTÄKT!!!!" med neonröda bokstäver i mitt huvud.
Men när det hände mig så skulle jag aldrig använda det ordet. Inte ens när jag skriver ut det här så kan jag ta och klassificera det som det, även om när jag ser det svart på vitt, skrivet här, får mig att tänka att scenariot är våldtäkt... Även då så var det som hände mig inte en våldtäkt.
Och det är nog för att jag inte ser mig själv som det typiska våldtäktsoffret. Det som målas upp. Jag menar, jag fick inga men. Jag har inte blivit rädd för män. Jag har aldrig upplevt ångest eller rädsla över att sova naken bredvid en kille. Det påverkade varken min självbild eller mitt mående alls - annat än att jag blev sur och småtjurig och det krävdes en del "förlåt, men jag trodde att du ville"-lama ursäkter innan jag släppte det... och fortfarande var med samma kille flera månader efteråt.
Nu i efterhand bubblar frågan som jag aldrig riktigt ställde: "Vad fan fick dig att tro att jag ville?".
Bloggadress: http://ifragasattaren.se