moralfjant

ung & uppkäftig genushäxa

Varför värderas romantiska relationer högre än vänskapsrelationer?

Kategori: Feminism och genus

Åh, den här serien var så obehaglig att läsa. Kan tyvärr känna igen mig lite för mycket i den. Vill verkligen inte va i ett parförhållande där en typ lever för varandra. Tror inte på "one true love" och sånt tjaffs ni vet. Gillar inte det här med monogami så mycket. Jag älskar min pojkvän, men han är inte det enda som betyder något i mitt liv. Jag kan leva utan honom.
 
 
Men ändå så kommer jag ibland på mig själv med att först kolla vad han ska göra på fredagskvällen innan jag bestämmer träff med en kompis den kvällen. Som om umgänget med honom vore mer värt liksom. Det är ju inte som om vi hittar på nåt otroligt kul heller, utan jag väljer ju typ mellan par-hemmakväll eller kul kompisträff liksom. 
 
Durå, känner du igen dig i serien? 
 
 

Kommentarer

  • Maj säger:

    Jag tycker om mitt förhållande, men när mina vänner flyttade ifrån mig, tvungen flytta från mitt dåvarande boende, fick mindre jobb och bor inneboende nu så känns allt väldigt jobbigt. Jag ogillar starkt känslan av att jag är mer beroende av min kille, för ja har inget annat hålla på med. Han blir mitt liv, och jag vantrivs. Jag älskade känslan som ja hade förut, då ja hade eget boende, eget jobb, bra med vänner, intressen och killar, pojkvänner var en DEL av det, inte HELA livet.

    Nä det är tråkigt, jag värdesätter vänskap högre, en kärleksrelation känns mer sårbar och ohållbar, man kan aldrig veta när man tappar känslor för varandra. Medan vänskap känns lättare och inte samma krav. De känns som när man blir ihop med någon så ändras förhållningsätten och man ska va på de ena och andra sättet. Relationer är det absolut de svåraste, och i mitt liv har jag ingen fungerande relation någonstans.

    Svar: Relationer är svårt. Det gillar jag med internet, skönt att ha polare där oxå så blir en inte så beroende av var alla bor
    Mican

    2014-05-09 | 09:19:57
  • Emma säger:

    Jag håller med om att det är sjukt att detta på något sätt är normen för vad kärlek _är_. Om det inte ser ut såhär så är det inte "riktig kärlek", då har man typ inte "hittat rätt" som det heter. Vilket jag tror är BS då folk ju är olika.

    För mig ser dock livet ut lite såhär. Min partner är min absolut bästa vän och får jag bara välja en person att utforska och uppleva världen och livet med så skulle jag välja att göra det med just min bästa vän. Jag har många nära vänner men aldrig egentligen någon "bästis" så jag prioriterar mitt förhållande. Det betyder verkligen inte att jag a l l t i d väljer min partner före mina vänner, eller att jag vill leva utan mina vänner. Men sedan vi fick barn så är ju tiden att faktiskt få umgås på riktigt med min partner ganska begränsad så om jag ska kunna umgås med mina vänner behöver jag planera ganska långt i förväg. Något som många inte går med på, om jag liksom inte har tid att spontan-ses när de ringer så är jag inte en "bra vän". "Kom igen, ställ upp nu! Häng på!" - inte helt enkelt när en bollar skola, relation och barn (dvs konstant sömnbrist). Upplever ofta att allt ska vara som det var för 10 år sedan då jag var singel, inte helt lätt att leva upp till.

    Det jag vill säga är alltså att det är skit med att alla relationer, vänskap eller kärlek, på något sätt inte är "lika mycket värda" rent generellt. Men bara för att jag som valt att leva i en relation som jag prioriterar liiite högre än andra för att få livet att fungera så betyder inte det att jag inte älskar och uppskattar mina andra vänner.

    Svar: Nej såklart, en kan ju uppskatta sina vänner ändå. Men jag tror ändå alla mår bra av att fundera lite över vad en egentligen förväntar sig av en kärleksrelation, och vilka behov den ska fylla etc :)
    Mican

    2014-05-09 | 10:45:32
  • Linnéa säger:

    Är precis som du! Väntar med att kolla med killen vad han gör innan jag kollar med kompisarna. Ofta träffar jag honom och sitter hemma och myser/tråkar istället för att haka på någon kompis för att det känns tryggt att vara med honom även om det hade varit roligare att vara med kompisen. Men jag jobbar på det.

    Försöker också jobba bort att han ska vara hela mitt liv och det går ganska bra nu när jag har två musikprojekt, skola och snart sommarjobb! Sååå skönt att känna att man duger på egen hand och ändå älskar varandra. Vi har ju pratat en del om det där, han och jag, för det är fan viktigt.

    Svar: Fett viktigt
    Mican

    2014-05-10 | 12:31:13
    Bloggadress: http://paettkvastskaft.wordpress.com/
  • Aida säger:

    Hej! Jag försöker att göra mig mer självständig från förhållandet! I början hade jag min hobby som tog upp 90% av min tid, efter att jag slutade med den så hade jag helt plötsligt mer tid för sambon. Nu har vi till o med samma hobbys, går i samma klass.. har samma vänner..

    Så nu försöker jag att gå min egna väg lite, ge oss lite space :)

    Svar: Jag tror en behöver det där spacet, att inte bli för beroende av någon annan (iaf är det så för min egen del)
    Mican

    2014-05-11 | 10:24:14
    Bloggadress: http://www.aidal.se
  • Aida säger:

    Vet inte varför jag kände för att dela med mig av min livshistoria, haha, hade inget med inlägget att göra typ. Ahja. Ville väl bara säga att jag håller med dig lite.

    Svar: Det var fint att du delade den :)
    Mican

    2014-05-11 | 10:24:57
    Bloggadress: http://www.aidal.se
Kommentera inlägget här: